Ordet arvsrätt är ett samlingsnamn på alla de lagar och regler som gäller i Sverige när någon dör. Arvsrätten påverkas av testamente från den avlidne men också vad som gäller enligt svensk lag.
Arvsordning och klasserna
När en person dör så ärver i första hand den personens registrerade partner, make eller maka. Om någon sådan inte finns eller har dött innan så ärver den avlidnes släktingar. Släktingarna kategoriseras in i olika klasser och ärver i tur efter varandra. Med det menas att så länge som det finns och lever något barnbarn eller barn i första klassen kan inte syskon, syskonbarn eller föräldrar i andra klassen ärva den avlidne. När en eller flera släkting ärver hela den avlidnes kvarlåtenskap säger man att arvsrätten är oinskränkt. Nedan följer en förklaring av klasserna.
- Första klassen är barn och barnbarn, så kallade bröstarvingar.
Adoptivbarn har samma status som biologiska barn men inte bonusbarn. Barn utanför äktenskapet ärver lika sedan 1917.
- Andra klassen är föräldrar, syskon och syskonbarn
- Tredje klassen är far- och morföräldrar samt deras barn, dvs fastrar, mostrar, farbröder och morbröder.
Kusiner ärver inte efter en lagändring som genomfördes 1928.
Arvsrätten är värd att hålla koll på
En sambo, alltså en partner som man lever och bor med, tycker de flesta människor tillhör den nära familjen. Fast om man inte är gifta eller har ett registrerat partnerskap så behöver man skriva testamente för att den avlidne partnerns kvarlåtenskap skall komma sambon till nytta. Även om man testamenterar så har släktingarna till den avlidne ändå viss rätt till sina arv vid bodelningen. Det finns en del skydd sambos i och med sambolagen som kan vara värda att kolla upp. Om du vill att din sambo ska ärva dig kan det vara dags att tala med en jurist som kan ämnet för att få till en bra lösning. Ett första steg kan vara att författa ett samboavtal. Man skall såklart även se över sitt testamente om man vill inkludera bonusbarn eller andra nära personer.
Arv – en historisk rätt
Att ärva tillhörigheter efter döda är en uråldrig sed. Genom tiderna har man kunnat ärva det mesta, både bra och dåliga saker som tillgångar, skulder, titlar och skyldigheter. I Sverige ärver vi efter släktskap vilket baseras på gammal germansk sed. Hur man ärver skiljer sig mellan olika länder och kulturer. I Sverige har vi sedan december 2004 inte längre någon arvsskatt. Det har innan varit ett sätt att jämna ut förmögenhet för att minska klasskillnader.